Elektricitet

Jämför elpriserna redan idag Jämför elpriserna redan

Elektricitet är ett fysikaliskt fenomen. Grunden till elektricitet är att materia kan ha en elektrisk laddning. Fenomenet tar sig uttryck i välkända former som blixtar och statisk elektricitet liksom i elektromagnetiska fält och elektromagnetisk induktion. Ordet elektricitet kommer av det grekiska ordet för bärnsten, ηλεκτρον (elektron) och slutligen från latinets ēlectricus (bärnstensliknande). Ordet myntades av britten William Gilbert år 1600 vid hans experiment med statisk elektricitet.
I dagligt tal räcker ordet elektricitet för att beskriva ett antal fysikaliska effekter. I vetenskaplig terminologi är däremot denna term vag, och det är bättre att tala om följande inbördes relaterade men distinkta fenomen:

  • Elektrisk laddning — en egenskap hos vissa subatomära partiklar och som bestämmer deras elektromagnetiska interaktioner.
  • Elektrisk ström — en rörelse eller flöde av elektriskt laddade partiklar, som vanligen mäts i ampere.
  • Elektromagnetiskt fält — ett kraftfält som skapas av en elektrisk laddning på laddningar i dess närhet.
  • Elektrisk potential — förmågan hos ett elektriskt fält att utföra arbete, vilket vanligen mäts i volt.
  • Elektromagnetism — en grundläggande interaktion mellan magnetfältet och närvaron och rörelsen hos en elektrisk laddning.

Elektriska fenomen har studerats sedan antiken, även om vetenskapliga framsteg inom området inte gjordes innan 16- och 1700-talen. Praktiska användningsområden för elektriciteten förblev dock få tills dess att ingenjörer under det senare 1800-talet lärde sig att använda elektricitet i hem och inom industrin. Den snabba expansionen av elektrisk teknik vid den transformerade samhället i grunden. Elektricitetens ovanliga flexibilitet som energikälla betyder att den kan användas i en rad sammanhang, inklusive för transport, uppvärmning, ljus, kommunikation och beräkning. Elektriciteten kan förväntas utgöra ryggraden hos det industriella samhället över en överskådlig framtid.

Elens historia

För några få generationer sedan använde man inte elektricitet. Gatlamporna var gaslampor, transportmedlet var häst & vagn och maten kokades på vedspisar. På den tiden visste man knappt vad elektricitet var. Idag är vi helt beroende av elektriciteten; vi använder den i princip jämt.
Statisk elektricitet var känd redan under antiken. Under 600-talet f Kr upptäckte grekerna att om man gnuggade päls mot bärnsten, så kunde bärnstenen dra till sig lätta föremål. Efterhand upptäckte man flera andra ämnen med samma egenskap. Den första som studerade detta mer ingående var den engelska fysikern William Gilbert (1544–1603). Han kallade attraktionen som bildades för elektrisk kraft efter det grekiska ordet elektron, som betyder just bärnsten.
Idag förklarar vi elektriska fenomen med begreppet elektrisk laddning. Fransmannen Charles Dufay (1698–1739) var den första som visade att det finns två sorts laddningar, men det var Benjamin Franklin som införde begreppet positiv och negativ laddning. Omkring 1820 upptäckte Hans Christian Ørsted elektromagnetismen, för vilken André-Marie Ampère omgående formulerade matematiska ekvationer. Detta ledde till ökad experimentell aktivitet bland forskare under 1800-talet.
På 1900-talet blev det klart att positiv laddning är knuten till protonen och negativ laddning till elektronen.

Handel med elektricitet

Då trygg försörjning av elkraft är en förutsättning för ett modernt samhälle och då ingen kan garantera problemfri leverans uppstår ett behov av att skapa ett gemensamt elnät som kopplar samman alla producenter och konsumenter i ett större område. I Skandinavien samordnas elhandeln via en elbörs som kallas Nordpool. Det man sätter ett pris på är elektrisk energi, vanligtvis i enheten kilowattimme. Sverige har haft ett enhetligt pris över hela landet som givit ett förhållandevis lågt pris trots att tillgången av elkraft jämfört med efterfrågan kan ha stora kraftiga skillnader från plats till plats. Från och med 2011 vill man införa olika zon-indelningar i Sverige för att skapa ett mer rättvist elpris baserat på tillgång och efterfrågan. Zon-indelningen har föreslagits av EU med inrådan från övriga nordiska länder som tycker att svenska elmarknaden haft för stor fördel i handeln mellan länder.