Vindkraft

Jämför elpriserna redan idag Jämför elpriserna redan

Vindkraft har utnyttjats i Sverige liksom i övriga delar av världen, framförallt på sådana ställen där vattenkraft saknats såsom på Öland, där väderkvarnar användes framför allt för att mala säd. Ett mer avancerat sätt att utnyttja vindkraft är genomvindkraftverk, som principiellt inte avviker från kvarnarnas sätt att utnyttja vinden utan endast är tekniskt mer utvecklat.

I Sverige har Energimyndigheten numera det övergripande ansvaret. Fram till och med omkring 2005 gick utbyggnaden av vindkraft långsammare än planerat. I en studie av fyra kommuner pekades på den tidsödande miljöprövningen av varje etablering, den bristande kommunal planeringen samt allmänt låga intresset av många kommunalpolitiker. Under 2005-2006 märktes dock en omsvängning mot ett större intresse för att bygga nya vindkraftverk av flera olika skäl, förenklad tillståndsgivning, ett långsiktigt beslut om reglerna för elcertifikat och spridning av bättre översiktliga vindkartor, höga elpriser sommaren och hösten 2006 samt en omfattande debatt om ”klimathotet” från hösten 2006.

I november 2006 fanns cirka 750 installerade vindkraftverk i Sverige med en total installerad effekt på cirka 500 MW, som ger en medeleffekt om 100 MW vilket motsvarar en tiondels kärnkraftreaktor. Totalt levererades knappt 1 TWh el från svensk vindkraft under år 2006. Opinionsundersökningar har visat att svenskarna är mer positiva i norra Sverige än i södra. I mellersta och norra Sverige finns stora höglänta områden som idag används för till exempel skogsbruk där vindkraftverk kan placeras mer än 700 meter från närmaste bostad åretruntboende och som inte är av riksintresse för naturvård. Stora vattenmagasin underlättar också möjligheterna att balansera variationerna i produktionen från vindkraft. I september 2006 beslutade regeringen att anläggningar under 25 MW på samma plats inte behöver prövas enligt miljöbalken. Tidigare var gränsen 1 MW.

Utvecklingen har snabbt gått mot betydligt större vindkraftverk, 1,5 eller 2 MW verkar vara en vanlig storlek efter förändringen i miljöbalken. På land begränsas storleken av möjligheten att transportera de långa vingarna, vilket verkar sätta gränsen vid cirka 3 MW per vindkraftverk. Totala höjden inklusive vingar begränsas i praktiken av en regel som innebär att anläggningar högre än 150 meter måste ha varningsljus för att varna lågtflygande flygplan.

Vindkraftens historia

I Sverige vaknade intresset för vindkraft som möjlig energikälla på allvar i samband med oljekrisen på 1970-talet. Styrelsen för teknisk utveckling, STU fick i uppdrag att undersöka förutsättningarna. Vid sin tillkomst 1975 övertog Nämnden för energiproduktionsforskning det vindenergiprogram som STU dragit igång. NE:s uppgift blev att genomföra bland annat denna del av de energiforskningsprogram som fastställdes av riksdagen. Efter inledande studier och vindprospektering lät man Saab-Scania färdigställa ett försöksaggregat om 60 kW 1977 i Kalkugnen vid norra Upplandskusten. Försöksplatsens vindförhållanden på aggregatets höjd visade sig sämre än förutsett, men prestanda och funktion kunde likväl verifieras. En kranolycka 1980 förstörde maskinhuset under förberedelser för att montera nya blad av kolfiber. Systemanalys hade dock utvisat att utvecklingsprogrammet borde drivas vidare med att ta fram prototyper till aggregat i full skala. I och med debatten införkärnkraftsomröstningen 1980 försökte man väcka nytt liv i vindkraftgenerering igen. Premiärsatsningarna på vindkraft ägde rum vid Näsudden på Gotland av Vattenfall och i Skånes Maglarp av Sydkraft1982, vilka dock kom fram till att tekniken inte lämpar sig väl för effektiv elproduktion.